Idag hade vi sista tillfället i hk-kursen för den här terminen, dagen bjöd på en massa utvärderingar och en massa "I wish and I like" både om kursen och om övriga deltagare i projektet och deras insats så här långt. Sjukt svårt tycker jag! "I like" var inga problem, "I wish" var svårare.
Temat på mina var ganska lätt att se, iaf på "I wish"-delen. Jag skulle prata mer på gruppmötena och inte vara så rädd att dela med mig av min åsikt och argumentera för den och inte ge upp vad jag tycker så fort någon annan tycker annorlunda.. Och hur fan gör man det när det innebär att jag måste förändra mig helt? Nee det känns bara läskigt, jag känner mig bara dum när jag öppnar munnen när det är mer än ett par personer med och allra helst om det är personer jag inte känner bra..
Och hemma hos mamma och pappa har jag hört ett antal ggr att jag pratar alldeles för mycket, det går inte ihop på något sätt.. Slutsatsen är att jag måste göra något åt det iaf, som det är nu så gör det ingen människa lyckligare. Frågan är bara vad? Intrampad stig eller en helt ny outforskad stig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar